DAY 127 / RICHMOND PARK, PANTOMIME & TORTILLA
Idag blev jag medbjuden av Evelina till att se på en "Pantomime" show. Men först så köpte vi något varmt (för min del Raspberry & Ginseng te för att det var billigast) och något litet att mumsa på och så promenerade vi till Richmond Park för att Evelina inte hade varit där ännu, för att det är något man måste besöka (vi bor ju ändå i sydväst, och jag bor 10 minuter från parken max) och för att det är fint där och finns massa rådjur. Synd var det att vädret var extremt grått och trist, men det gav en väldigt annorlunda effekt till parken än vad jag har sett förut. Vi hade turen att se massor av rådjuren, både bambis och större med vackra horn. Jag är dock för rädd för att gå för nära, trots att de är relativt tama. Vi promenerade nog i minst 1,5 timmar så det blev bra motion också!
Måste ju visa att jag lever. Vinter/höst-kappan fick följa med till London så jag slipper "försöka härda ut kylan" eller använda sönder min päls.
En av rådjuren, som såg ut som en åsna.
Sedan var det dags att gå till Richmond Theatre och se Pantomimeshowen, något som är typiskt brittiskt som funnits i cirka 300 år. Det är som en teater med sånger (musikal-liknande) där man involverar publiken en massa genom att få dem skrika, tjoa, bua och att man pratar med publiken under föreställningens gång. Det var riktigt roligt att se tyckte vi, och alla småbarn, som såg "Snövit och de Sju Dvärgarna". Men trots att det bara var barn, barnkalas och två scoutgrupper som var där och kollade med sina föräldrar (plus vi då) så var teatern väldigt anpassad till äldre med, med vuxna skämt o.s.v. Det var även kul att de hade moderniserat sagan så mycket och blandade in massa lokala platser etc. istället för att kalla platser för påhittade sagonamn. Är så tacksam för att jag fick följa med på den här kulturella upplevelsen, tack fina du! ♥
Måste ju visa att jag lever. Vinter/höst-kappan fick följa med till London så jag slipper "försöka härda ut kylan" eller använda sönder min päls.
En av rådjuren, som såg ut som en åsna.
Sedan var det dags att gå till Richmond Theatre och se Pantomimeshowen, något som är typiskt brittiskt som funnits i cirka 300 år. Det är som en teater med sånger (musikal-liknande) där man involverar publiken en massa genom att få dem skrika, tjoa, bua och att man pratar med publiken under föreställningens gång. Det var riktigt roligt att se tyckte vi, och alla småbarn, som såg "Snövit och de Sju Dvärgarna". Men trots att det bara var barn, barnkalas och två scoutgrupper som var där och kollade med sina föräldrar (plus vi då) så var teatern väldigt anpassad till äldre med, med vuxna skämt o.s.v. Det var även kul att de hade moderniserat sagan så mycket och blandade in massa lokala platser etc. istället för att kalla platser för påhittade sagonamn. Är så tacksam för att jag fick följa med på den här kulturella upplevelsen, tack fina du! ♥
Även på de minsta gatorna är Richmond pyntat. Så mysigt.
Innan showen.
Efter föreställningen var vi skapligt hungriga (sådär hungriga så att hungern gått bort till och med) så vi gick till Tortilla (Richmond har så många bra restauranger samlade i samma område) som vi ätit på en gång tidigare. Jag hade bara bra minnen därifrån så jag var riktigt taggad och tog samma sak som förra gången, den största burriton de har med pulled pork, betalade extra för guacamole och jättegod stekt paprika- och lökblandning (typ godaste någonsin). Den här burriton var ENORM men vi satt där ett bra tag så jag fick ner hela. Tänker inte slösa en enda pence när jag väl betalat haha, vet ju att jag ändå blir hungrig efter några sekunder igen. Vi satt där ett riktigt bra tag och pratade om allt och inget precis som vi kan göra, och skrattade ihjäl oss. Känns som söndagar alltid blir såna där riktiga skrattdagar, så jäkla härligt att det inte går att beskriva. En fett bra söndag!
